Den som är den

Den som är den

fredag 12 oktober 2012

Livet ocensurerat 5


Jag såg på alla älskar Raymond för ett tag sedan där Raymond fick en ångestattack och fick gå till doktorn. Väl där förklarade doktor att hjärnan är som en åsna, alltså packar du tillräckligt många och tunga påsar över åsnan så kommer den tillslut att lägga sig och inte ta sig upp. Och det är väl ungefär vad som har hänt nu, min åsnehjärna har lagt sig och kommer inte upp.

Jag kan inte sköta mitt jobb vilket i sin tur gör mig ännu mer stressad och ger mig skuldkänslor som inte försvinner förrän på helgen. Sen börjar ångesten och pressen på söndagkväll över att jag måste göra ett bra jobb på måndagen för att inte riskera att bli av med det. Och så här går det, varje vecka, dag ut och dag in.

Jag har gått från att vara rädd, arg, ledsen, stressad, överväldigad, trött och tillslut likgiltig. Det tär, hela tiden! Känslan är att bli begravd inifrån och eftersom det nu har börjat gå ut över arbetet så måste jag nu erkänna att jag behöver hjälp, erkänna att jag inte kan hjälpa mig själv genom att ha kurator samtal med mig i huvudet eller älta om det på bloggen. Nej, den här gången behöver jag riktig hjälp annars är jag rädd att jag går rakt igenom en vägg och vägen tillbaka blir alldeles för lång och svår. Så, igår träffade jag en läkare som konstaterade att jag visade utmatningssymptom och att jag lider utav depression. Jag kommer att få prata med en kurator och tillsvidare så är jag nu sjukskriven på halvtid. Vilket............... är något jag inte vet vad jag ska tycka och tänka om. Sjukskriven... jag är ju inte sjuk, jag är ju bara jävligt trött. Men det kanske blir bra ändå, kanske får jag en chans att landa i allt som hänt och inte känna att allt är ett virrvarr av kaos hela tiden. Ja kanske, kanske är detta början på vägen tillbaka. Kanske kommer jag att få träffa mig själv igen snart, det var ju så längesedan nu. 

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar