Den som är den

Den som är den

söndag 29 juli 2012

Frukost





Här har vi för en stund sedan ätit frukost. Jag vaknade rätt tidigt idag men låg kvar i sängen ändå.
Sen makade vi oss båda upp som mat zombies och dukade fram mer än vad våran vanliga frukost nu för tiden består av. Vi vek inte av från våran gröt, nej, vi la bara till lite saker :) 
Man ska äta god och härlig frukost på helgerna tycker jag. Lite Hotell frukost, sånt skulle man ha. mmm :) 

Snart ska Henrik iväg och träna och sen tyckte jag han sa något om att möte upp sin vän Foffa för en pizza på stan (???) Pizza, jo man tackar ja !! 

Jag.. ja, jag kanske ska ta tag i packningen som fortfarande står så fint i hallen från Sandviken resan som aldrig blev av. Det tar emot att packa upp.. jag är ju löjlig så där jag.. men jag har en känsla av att jag inte kommer klara av det just nu. Jag packade väskan sååå glad, så glad av att få åka iväg, så lättad över att jag skulle få åka och kika och sen få åka till mina bästaste vänner och spendera en hel helg med dom.

Löjligt att få allt det där utav ett par paltor i en resväska, men det är ju lite så jag är funtad också.
Små små saker som påminner en konstant. Hela semestern är ju egentligen bara ett plågsamt minne nu.  Det är by far den bästa semestern jag någonsin haft, men att inte få vara så där lycklig längre som man var. Livet lekte ju nästan lite grann och nu är det bara en påminnelse av vad som har varit och vad vi förlorade. 

Jag är säker på att jag inte alltid kommer känna så, men just nu är det mesta bara plågsamma påminnelser.

Det blir mycket älta nu, jag hoppas att ni har överseende med det. Jag vet att man måste prata och få ur sig alla funderingar och alla tankar. Man ältar tills det inte finns något kvar att älta och då, då kan man gå vidare. Jag vill så gärna gå vidare så jag kommer prata, jag kommer skriva, jag kommer grina, jag kommer göra allt det som krävs av mig för att detta inte ska bli något som hänger över mitt huvud och blir något som får mig att tappa fokus.

1 kommentar :

  1. Att prata och lyfta orden i luften är bättre än att behålla och fundera för sig själv.
    Du ältar inte gumman utan försöker få grepp om saker som sker och om tårar kommer så är det en läkande del. Att grina frigör trycket inombords.

    Jag finns här om du behöver prata. Vi kan köra monolog och inte dialog där jag ger dig tips, råd osv :)

    Hälsa att vi tänker på er från norrland :)

    SvaraRadera