Reflektera bakåt & blicka framåt

Jag glömde ju att ladda kameran när jag väl kom på plats så några fler bilder än de på mig blidde det inte. 

Men det är rätt sällan jag lägger upp bilder på moi på min blogg så jag kan gott och väl bjuda på ett par som även Henrik varit med och tagit. 

Här sitter jag ikväll och känner mig känslomässigt bakis. Jag hann nog gå igenom hela känsloregistret igår och pendlade mellan ren och skär lycka och stora förhoppningar till utmattning och vemod. Mycket har 2013 betytt mig mig, mycket har hänt. 

Det känns som att 2013 var en förberedelse för vad som komma skall under 2014 och jag kan inte bärga mig för att ta tag i allt.

Vi har pratat om framtiden och vi har rätat ut många frågetecken. Vi har satt punkt för sådant som det inte finns något mer att säga om och vi har satt ett par kommatecken på fortsättningarna som kommer att komma.

Vi har pratat om barn och framtida boenden och sagt att vi nog inte kommer att försöka få egna, biologiska barn. Ingen utav oss vill ha några barn nu och om det någonsin kommer att ändra sig så kommer vi att titta på adoption. 

Jag orkar inte kämpa emot min egna kropp längre och sorgen över att inte bära ett barn, att få uppleva graviditeten den har jag redan tagit. Det har jag både sörjt och kommit över. Jag känner inget behov av biologiska barn om jag inte kan få dem utan tittar då på dem barn som redan finns och är i behov av familjer. Vi har redan funderat på länder inom Asien och Afrika och jag ömmar särskilt för Kina. En flicka från Kina och en pojke från Afrika, om vi får bestämma alltså. 

Angående boende så har vi även känt att vi inte är husmänniskor heller utan att vi nog trivs bäst i lägenhet, fast med krav från mig såklart ;) 

Jag drömmer om en stooor sekelskiftes lägenhet i stan. En med stora, djupa fönster som löper runt hela lägenheten, högt i tak och med om man får vara petig rum fil-i-fil.

det vore drömmen det. Det känns som att vi har identifierat våran egna väg, den som gör oss både som par och individer lycklig än den där vi fortsätter med våran fertilitetsutredning med hormoner och IVF, köper hus och flyttar till landet. 

Sen har vi ju det att jag skaffat en FA-skattsedel också, som gör det möjligt för mig att både rita, tillverka och sälja möbler och inredning. 

Allt det är på is nu. Kimmy är min största prioritet och att han kommer på fötter i sitt egna boende, sen börjar jag igen. Utbildningen, företaget och livet i den kurs vi satt det nu. 

God fortsättning önskar jag er alla, innerligt! 

Varma kramar

Emma