Den som är den

Den som är den

söndag 22 september 2013

Köket & livet




Nya kuddar i köket och en liten glaskupa med blad som ramlar av mina gravt under/övernärda växter.


Idag gav jag mig ut trots regn på en lååång promenad. Och vilken härlig en det var. Jag har stängt inne mig så pass länge att jag glömt hur frisk luft och motion kan göra under för själen. Jag bryr mig inte så där jätte mycket om kroppen om jag ska vara helt ärlig. Om jag önskar att jag hade en kropp passad för Victoria Secret, ja men sjäääälvfallet, men att lägga om kost, sluta äta gotta och motionera för vikten skull, nej där tappar jag intresset. Pratar vi däremot om den mentala biten och vad man kan göra med små medel för att må bättre och känna sig ett par kilo lättare runt axelområdena ja då är jag den första att prova. Sen om kroppen hänger på som en välkommen följd så är inte jag den som kämpar emot;)


Jag har börjat äta järntabletter nu och som amerikanerna säger; I'm shiting bricks men mår skit bra (pond intended;) Totaly worth it! Jag har för mer än en månad sedan lagt av med medicinen jag fick för min bipolaritet då jag försökte nå sjukhuset under en tid då jag i ärlighetens namn låg och planerade mitt självmord i detalj och de aldrig hörde av sig till mig. Det skrämde mig. Så olycklig eller så sjuk är inte jag (faktiskt) att jag ska behöva känna så eller gud förbjude göra något. Henrik blev även han rädd då jag i dagar kunde ligga raklång i sängen stirrandes in i väggen medan jag skrek för full hals inombords. Jag kände mig fångad i en kropp jag inte längre kände igen och varken syre eller energi fanns runt mig att jag kunde formulera en mening. Jag grät och utvecklade någon slags ångest över att bli lämnad.

Detta.är.inte.jag.

Jag får helt enkelt göra som jag alltid gjort och finna min frid i det. Jag får plocka ner mig själv vid de höga perioderna och försöka i vardagen under de låga perioderna. I jämförelse med det som blev med medicinerna och hur illa det kan gå tar jag hur jag mår och är utan medicin alla dagar om året.
Oj, det var inte alls meningen att detta skulle bli ett inlägg om min bipolariet, men nu blev det så.

Jag vill önska er en mysig söndag iallafall :)

Varm kram
Emma

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar