Ja hörni, vart ska man börja.
Mitt liv har tagit så stora kliv från det som var när jag startade den här bloggen eller startade blogga överhuvudtaget. Nästan så att det känns hämmande att fortsätta skriva här då jag känner att jag har vuxit ur den.
Min bror har kammat till sig och lever ett så nära "normalt" liv som det går nu. Min syster mår ljusår bättre än för bara ett år sedan och ja, jag känner väl att jag kan sänka axlarna och pusta ut en gnutta.
För min egna del tar jag stora och små kliv mot mina drömmar och mål varenda dag och aldrig har jag känt en sådan finstämd känsla av ro som jag gör just nu. Kompassen ni vet, den som berättar vart vi ska och visar om vi är på rätt kurs.
Jag har letat efter en ny plattform att stå på, en där man inte är så där ensam som man är på blogspot - letat efter en community där vi syns och finns tillsammans. Många val finns det men det som gav den ena utav dom en extra knuff var helt enkelt att jag har en vän som bloggar där. Svårare än så behöver det inte bli :)
Så, ja. Sista inlägget alltså - Här men inte för gott.
Den som vill får självklart följa med över till min nya blogg som jag suttit och filat på en stund. Än finns det fortfarande massor utav saker att lära sig om den och hur det fungerar där, men det får komma tids nog. Tills dess så bloggar jag på som vanligt och fokuserar på det roliga i livet hädanefter - inredning, skapande, min kommande webbshop och mitt framtvingade intresse för mat och bak - Och så livet så klart!
Vi ses hörni och tack för den här tiden :)
jag har följt dig nästan varje dag i tysthet och skänkt dig goda tankar varje gång. din blogg har varit jättefin!
SvaraRaderakram Anna-Lena
Vad fint! Tack för dom <3 Ingenting stannar upp, ingenting försvinner, jag byter bara miljö och tar ett steg framåt mot bra tider och jag vill mer än gärna att du följer med :)
RaderaStor kram