Den som är den

Den som är den

torsdag 26 december 2013

Julaftonen genom min sketna lins













Ja, så här såg väl mer eller mindre våran jul ut. 

Tänk vad le jag är på att knäppa kort nu alltså. Jag förstår mig inte på kameran, den vill INTE göra som jag vill att den ska göra och när jag väl sätter mig vid ett redigeringsprogram redigerar jag bara sönder dom. 
Jag tror att jag växt ur min "stödhjuls" kamera nu. den jag köpte begagnad för 2 år sedan för att lära mig hur och vad och lite sånt. Jag vill avancera uppåt i världen (haha) och en Nikon d7000 skulle inte sitta helt fel.

Nog om deeee nu då. Julen var det, en lugn, väldigt lugn jul som började med att jag och Henrik klev upp och började göra iordning julfrukost tills de "små" vaknade. Julgröt serverades det. Mumsigt alltså. 

Efter det var det håltimme och var man fick göra sitt. Jag var tvungen att snabb åka till Ica då jag glömde att köpa kaffe samt toalettpapper dagen innan. Två livsviktiga saker som inte under några omständigheter få ta slut. 

Vid tre började Kalle Anka som jag tvingade alla att titta på, även Kimmy joinade då, motvilligt och med telefonen i handen såklart. 
"Kiiiimmyyy, titta nu då, det är ju du på tv.n" sa jag och menade på den där papapapapapaaraija fågeln. 
"det är du utan din ADHD medicin" hahaha

Det är så mysigt att få ha familj samlade så här och vara den som ser till att de har en trevlig stund, att de myser och njuter. Så medan de tittade på Kalle så började jag duka kring det runda bordet jag slog upp här i vardagsrummer, tog även upp ett kaffe och dessertbord fylld med gotta, glögg, mandel och russin, saffranskubb med mera.  Sen var det bara att påbörja julmaten som jag egentligen hade kunnat tänkt byta ut mot pizza. Hur trevligt jag än tycker att det är med min familj på besök och julen och allt det lull lullet så har min lust till att fira eller styra upp något befunnit sig på noll. lägre än noll faktiskt. Jag vet inte vad det är men näää i år ville jag helt enkelt inte. 
Men det gick ändå. 

Vi avnjöt middag och sen öppnade vi lite klappar innan Kimmy drog iväg på annat. 
Sen låg jag, Jenny och Henrik i en varsin del i soffan under dunhögar av täcken och bara frossade. 
Ahhhh, sköööönt. 


Nästa år hoppas jag att julstämningen är där den brukar och att vi kan vara ännu fler samlade på samma ställe. Sådant gillar jag, fullt hus och en massa kackel :) 


Hoppas att ni har det bra i ledigheten!

Massa varma kramar
Emma  


Inga kommentarer :

Skicka en kommentar