Ibland borde man vara sjuk lite oftare. Så här sjuk som jag är nu är ju alldeles lagom. Jag springer omkring i den tjockaste koftan, raggstrumpor och om jag fick välja det själv hade jag haft tumvantar på mig med. Men jag är inte sängåliggandes pågund utav feber, jag är inte heller magsjuk så att jag är stationerad vid toan och jag är inte trött. Såå, idag har jag gjort sådant som jag helt enkelt inte orkar eller har inspiration till att göra under veckorna, eller på helgerna heller för den delen. På helgerna finns det så mycket man vill hinna göra och ta vara på så man hinner liksom inte..... "hinner" liksom inte. Dem där sakerna som tvätt, städ och åka på tippen bland annat. Men så kommer den där helgen.. den där lördagen då man gör allt sådant, en helg som är vigd till allt praktiskt som får hushållet att rulla ett litet tag till. Den kommer inte ofta och den kommer oftast när man minst anar det.
Nu när man är sjuk är det okej att vara hemma och trampa och jag har jag har fått vara kreativ, i dagsljus. Det är en bristvara här hemma ska jag berätta. Jag har gjort i ordning köksön så att den känns ok, det känner man med själen förstår ni. Haha. Jag kan gå omkring här hemma och beklaga mig för Henrik att det inte "känns" bra. "Men vad är det som inte känns bra då" frågar han. Ja, och det vet jag ju såklart inte, men det brukar uppenbara sig för mig efter ett tag. Nu har jag kommit underfund med vad det är med köket som kittlar mina nerver så. Köksön till att börja med. Golvet... tror jag. Jo golvet. Allt som allt den här känslan av att det inte finns någon tydlig kontrast mellan saker. Jag tycker det mesta bara flyter ihop och jag mår bäst när det finns tydliga kontraster (en balans av material, färger och former) i ett rum. Kontrast, grönska och krispighet, det är dem tre ledorden jag vill leva efter här hemma.
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar