Jag har väl aldrig någonsin mått så jävla dåligt i hela mitt liv.
Illamåendet har tagit över mitt liv totalt och jag är nu en fånge i mitt eget hem.
Okej, illamåendet är väl en sak, men det är sakerna som framkallar illamåendet som gör mig fundersam.
Hör på detta, jag blir alltså illamående av; direkt solljus, bleka färger, starka färger, träfärgade saker, Henrik, sovrummet, hallen, vardagsrummet och köket, i princip alla rum förutom badrummet (där jag spenderar min tid), söta saker som godis och sådant. Men det absolut konstigaste av allt är att jag blir illamående något så grönjävligt när jag tänker på heminredning. Det vänder sig direkt i magen så fort jag kollar runt i rummet och tänker att jag vill hänga upp någon utav alla tavlor som har stått och väntat på att bli upphängda i en månad.
Jag kan med andra ord inte göra något utav dem sakerna jag älskade att göra innan jag blev gravid. Gå ut och ta vara på dagen i solen, komma hem med ny energi och spåna igenom bloggar för att bli inspirerad och ta tag i rummen här hemma eller pussa på Henrik.
Det här var inte semestern jag hade planerat.
Crap!
Jag har alltså inte varit med om något liknande och jag bara lääääängtar tills det är över. Det känns som att februari aldrig kommer komma.
Jag var på inskrivning i onsdags förresten. Det gick väl bra, dem gjorde inte så mycket det var mest att svara på frågor om alkohol vanor och liknande. Sen fick jag ett formulär om hur det psykiska tillståndet varit de senaste sju dagarna så det var ju bara att sätta igång och ljuga som jag aldrig ljugit förr det. Vad ska jag skriva liksom.
-Jo, det lilla grodynglet har förklarat krig emot mig och jag får använda varenda styrka i min kropp för att inte hälla i mig en flaska Ajax för att ge igen.
Ni skulle se min frukost, fyra olika burkar av något som ska göra mig glad och inte så där kräkfärdig längre.
Working not så much!
Seeeen var det ju det här med invägningen, en rysare bara det. Jag vägde 65 kg och har alltså gått upp fem kg redan.
Men jag har tröstat mig med att det är vanligt att gå upp mellan 16-18 kg en normal graviditet.
Min barnmorska frågade mig om jag visste hur mycket man går upp vanligtvis och jag svarade med det jag visste, trodde jag.
-Hahaaaa nej nej nej, det var längesedan det, skrattade min barnmorska
-Jahaa, svarade jag och skrattade nervöst.
-Är det mer då?, frågade jag tveksamt.
-nej nej nej, nu förtiden går man upp mellan 8-10 kg
Jag har alltså gått upp häften och är inne på 10 veckor bara.
Jahapp, det här lär ju bli skoj!
Idag vägde jag mig igen och tack vare min nya diet som består av vatten och porslin är jag nu nere på 62 kg. Det känns ju inte heller så bra. grodan lär ju få mat i sig trots allt! :)
Jag vill bara att ni ska få en inblick i vad som försiggår här hemma och varför jag inte är så het på varken datorn eller bloggen för tillfället.
Hoppas allt är bra med er?!!
En stor kram från mig
Illamåendet har tagit över mitt liv totalt och jag är nu en fånge i mitt eget hem.
Okej, illamåendet är väl en sak, men det är sakerna som framkallar illamåendet som gör mig fundersam.
Hör på detta, jag blir alltså illamående av; direkt solljus, bleka färger, starka färger, träfärgade saker, Henrik, sovrummet, hallen, vardagsrummet och köket, i princip alla rum förutom badrummet (där jag spenderar min tid), söta saker som godis och sådant. Men det absolut konstigaste av allt är att jag blir illamående något så grönjävligt när jag tänker på heminredning. Det vänder sig direkt i magen så fort jag kollar runt i rummet och tänker att jag vill hänga upp någon utav alla tavlor som har stått och väntat på att bli upphängda i en månad.
Jag kan med andra ord inte göra något utav dem sakerna jag älskade att göra innan jag blev gravid. Gå ut och ta vara på dagen i solen, komma hem med ny energi och spåna igenom bloggar för att bli inspirerad och ta tag i rummen här hemma eller pussa på Henrik.
Det här var inte semestern jag hade planerat.
Crap!
Jag har alltså inte varit med om något liknande och jag bara lääääängtar tills det är över. Det känns som att februari aldrig kommer komma.
Jag var på inskrivning i onsdags förresten. Det gick väl bra, dem gjorde inte så mycket det var mest att svara på frågor om alkohol vanor och liknande. Sen fick jag ett formulär om hur det psykiska tillståndet varit de senaste sju dagarna så det var ju bara att sätta igång och ljuga som jag aldrig ljugit förr det. Vad ska jag skriva liksom.
-Jo, det lilla grodynglet har förklarat krig emot mig och jag får använda varenda styrka i min kropp för att inte hälla i mig en flaska Ajax för att ge igen.
Ni skulle se min frukost, fyra olika burkar av något som ska göra mig glad och inte så där kräkfärdig längre.
Working not så much!
Seeeen var det ju det här med invägningen, en rysare bara det. Jag vägde 65 kg och har alltså gått upp fem kg redan.
Men jag har tröstat mig med att det är vanligt att gå upp mellan 16-18 kg en normal graviditet.
Min barnmorska frågade mig om jag visste hur mycket man går upp vanligtvis och jag svarade med det jag visste, trodde jag.
-Hahaaaa nej nej nej, det var längesedan det, skrattade min barnmorska
-Jahaa, svarade jag och skrattade nervöst.
-Är det mer då?, frågade jag tveksamt.
-nej nej nej, nu förtiden går man upp mellan 8-10 kg
Jag har alltså gått upp häften och är inne på 10 veckor bara.
Jahapp, det här lär ju bli skoj!
Idag vägde jag mig igen och tack vare min nya diet som består av vatten och porslin är jag nu nere på 62 kg. Det känns ju inte heller så bra. grodan lär ju få mat i sig trots allt! :)
Jag vill bara att ni ska få en inblick i vad som försiggår här hemma och varför jag inte är så het på varken datorn eller bloggen för tillfället.
Hoppas allt är bra med er?!!
En stor kram från mig
Hej Emma! Grattis till graviditeten! Tänkte bara tipsa dig om ett läkemedel som heter Lergian Comp som du kan få recept på mot illamåendet. Det hjälpte mig ända till vecka 16. Det är hemskt att må så där illa! Hoppas det går över för dig! /Pria
SvaraRaderaÄsch, 8-10 lät hemskt lite. Jag gick upp 12 och snabbast gick det första halvan av graviditeten. Sen var det bara några gram upp vid varje besök hos Bm. På inskrivningen hade jag gått upp mer än vad jag trodde och blev nästan lite stressad när Bm sa att 10-12 kilo var lagom viktuppgång, jag trodde det var 20 kilo det handlade om och jag hade ställt in mig på det, haha! Men egentligen så spelade det inte någon roll, huvudsaken knallhatten mådde bra, och jag förstås:)
SvaraRaderaKämpa dig igenom illamåendet nu så ska du se att det kommer bättre dagar.. Jag mådde illa i 4 veckor och använde åksjukearmband, seaband nånting? För mig fungerade de kanon:)