Den som är den

Den som är den

lördag 14 september 2013

Att vara mätt

Jag vet inte om jag är den enda, men jag är så otroligt mätt på att det ena efter det andra hem ser precis likadana ut. Speciellt om man är bloggläsare som mig, ibland får jag scrolla upp till headern för att påminna mig själv om vems blogg jag var inne på för hemmet ser precis ut som två eller tre andra bloggares hem. Jag lägger ingen vikt vid om det är fel eller ej, jag konstaterar mest att mina ögon nu är mätta och att jag känner hur jag inte kan smälta en enda kromad, marmorerad eller mässingpatinerad pryl till.

Jag blir så här ibland, obstinat och får för mig att simma motströms ett tag men mest handlar det om att pausa och hitta sin röst, sin stil och bo in sig i SITT hem som ska spegla mig och den jag är.
Jag finner mig själv längta som man kan längta efter riktigt husmanskost efter att en lång tid bara ha ätit en massa restaurangmat, eller "utomlandsmat". Man längtar efter något med tyngd och något som alltid står sig och kommer att finnas kvar. Tidlös och klassisk hushållsmat. Så känner jag över inredningen just nu. Jag längtar efter gedigna saker, något som kommer stå sig längre än till att Formex presenterar vad vi ska inreda vårat hem med nästa vår. Något som man inte tröttnar på och något som kommer att passa in hemma hos mig dag, imorgon och om tio år.

Kanske är det konsumtionen jag också tröttnat på, kanske är det hetsen till konsumtion och vemodet som kommer som en gåva på köpet. Man försöker så hårt och så intensivt att vara en utav dem som är konsumtionslyckliga, men jag är ingen utav dem. Jag varken kan eller vill vara som alla andra. Har aldrig varit och har mått dåligt när jag tvingat mig själv att brutalt försöka. Men jag kände nog nu, när jag precis som vanligt kikade igenom mina sedvanliga bloggar och kände hur det tog stopp. Jag kunde inte svälja det jag hade tagit åt mig och jag stängde ner och kände att nej nu jävlar får det vara bra.
För min del.
Inte för er del utan för mig del.

Jag vill ju skapa för guds skull. Men jag hinner inte tänka eller skapa för den delen när jag ständigt försöker hinna med i den snabba och nyckfulla världen av inredningstrender.
Jag tror att jag för mig egen skull ska försöka att kanske inte pausa men definitivt ge mig själv en chans att hitta vart jag passar in i allt det här och se om den kreativa juicen kan börja flöda igen.

Den 18 börjar jag ju dessutom min utbildning.. har jag nämnt det förr ?! ;)


Enough rambling.


Stor kram
Emma

 

Inga kommentarer :

Skicka en kommentar