Häromdagen när vi var och handlade på Ica Maxi så tog jag den sedvanlig rutten runt inredning och blomområdet. Jag köpte upp en grön sak (har ingen aning vad det är) och jag är super nöjd. Att köpa hem något grönt är inte heller en enkel sak kan jag berätta. Det finns ju en uppsjö av olika gröna nyanser som ska passa in i inredningen, överkurs tänker ni, men inom Feng Shui så finns det faktiskt ett moment där dom faktiskt berör just det här. Det finns ju inte vara en vit nyans, inte bara en grön osv. Den här känns mer krispigt grön och om vi tänker på olivträden exempelvis så känns ju den mer grå grön, mer mörk i sin nyans.
Eftersom jag tycker om att missbruka ordet krispigt så fick även min nya gröna växt heta krispigt grön ;)
Krukan hittade jag också på Maxi och den kommer i tre olika storlekar. Denna var medium och kostade 49.90 kr (om jag inte missminner mig).
Goddagens!
Jag satt precis och kikade på öppettider på badhuset, de har speciella tider för dom som vill motionssimma och jag gör väl någon variant av det tror jag, men det stod 12.00-12.30. Vem fan tar sig dit för en halvtimmes motionssim liksom?? Inte jag. Jag förstår inte. Får jag överhuvudtaget inte ta ett simtag efter 12.30 då eller? Tar de fram stor håven och plockar in mig till kanten då? Nä jag fattar ingenting. Jag vill inte heller chansa och så slutar det med att jag sicksackar mellan lekande barn och hormonella kanonkule hoppande tonårspojkar med Bieber frilla. Det är ju livsfarligt! Så vad gör man då denna absolut utsökta dagen? Jag vill,vill, vill hitta på något men så här ser det ut när man inte har vänner i orten och är arbetslös. Man klättrar på sig själv tillslut. Jag söker jobb, hualigen, men jag har inte tålamod att vänta på den där sista ansökningsdagen. Jag sitter redan dagen efter att jag sökt ett och förväntar mig att de få svar men då är det liksom en månad kvar som folk har på sig att söka.
Det blir långa veckor det.
Men ja, jag söker och jag försöker hålla mig psykiskt frisk här hemma. Jag springer på mitt lilla band och kollar på alla förbenade desperata husfruar som finns. Vi har dem som bor på Wisteria Lane, sen har vi Beverly Hills, Atlanta, New Jersey och Miami. Tyvärr lär jag säga är det ju så smaskigt intressant att jag inte kan låta bli att titta heller. Allt för lite action liksom :) Sen när klockan närmar sig hemgång för sambon tar jag fram och förbereder inför middagen som jag försöker ha klar tills han kommer hem.
Det är bättre med det nu än vad det var i början och bara för någon vecka sedan. Jag har varit så låg, såå låg.Så stora förändringar, så mycket tid själv och inget att göra (fast det finns det ju egentligen), jag har känt mig otroligt ensam faktiskt. Jag har saknat min familj och mina vänner. Det finns ingen annan stund i livet som jag verkligen känner mig som mig som när jag är med mina vänner eller träffar min familj. Så fort jag åker upp till Söderhamn/Gävle/Sandviken så känner jag mig hel på ett sätt. Jag har verkligen trivats med Henrik här nere och det har inte varit några större problem så, men nu, nu när jag har så mycket tid över till att tänka och känna en massa och då vårat förhållande barkade över på fel spår så har jag mer och mer längtat hem. För har jag inte Henrik, om inte vi skulle vara tillsammans eller om inte jag känner att vi är en stark och enad front så har jag ju faktiskt ingenting här nere att göra. Jag flyttade hit för Henriks skull och just nu har jag inget annat som egentligen knyter fast mig heller.
Men vi jobbar på oss, vi pratar en hel del och försöker komma på hur vi ska hitta tillbaka till varandra igen. Nyckelordet här är hitta tillbaka till varandra för att vi vill det och inte för att det är bekvämast att fortsätta. Så vår lösning som vi pratat om är att en utav oss flyttar ut en stund så vi får det utrymme vi behöver för att känna efter och inte vara uppe i varandra under den tiden. Här hemma känns allt påtvingat även om det inte behöver vara det. När vi är isär vill jag att vi ska få sakna varandra, prata i telefon, sms.a lite, gå på date och förhoppningsvis få tillbaka lite av de där pirret igen.
Ja, det är planen nu iallafall, sen får vi se hur det går.
Ja, det var väl det :)
Inga kommentarer :
Skicka en kommentar