Alltså, Skjut mig!

Vem som helst har från och med idag tillåtelse av mig att den dag OM jag får barn och ni märker att jag förvandlas till en helikopter eller curlingmorsa att skjuta mig. På fläcken.

Tänk att jag blir gaaaaaalen på dessa försäldrar som inte förstår att dem förstör och gör barnen handlingsförlamade och mentalt understimulerade genom att göra ta mig fan allt åt dem. Barnens enda uppgift här i världen är att leka, ha roligt och må bra och det är vi vuxna som ska se till att det är så också.

Jag tycker att dagens föräldrar gott och väl kan ta sig en titt på Maslows behovstrappa en gång till;  fysiska behov, trygghet, gemenskap, uppskattning och självförverklingande. Thats it! INte någonstans står det här att föräldrar ska göra A.L.L.T åt deras barn och inte heller står det att de ska ge med sig om barnet försöker manipulera sina föräldrar genom att skrika, stampa och slå. INte någonstans står det att barnen beöhöver trehundraelva dvd.er eller en varsin spelare. Det står inget om att lördagar är obligatoriska godisdagar eller att o'boy är en del av kostcirkeln. Det är saker som man använder för att visa uppskattning eller berömma eller få barnen att längta och kämpa för något de vill ha.

Jag tycker synd om barnen. Jag gör det. Jag har inga själv, nä så kan det vara. Men jag har väl själv varit ett och om man har glömt hur det är att se saker ut ett barns perspektiv och glömt vad som gjorde en så där djupt fladdrig och lycklig ja då tycker jag synd om dom.

Om det var en pryl som gjorde en lycklig ja då var det en pryl du hade suktat efter sååå länge, så länge. Klämt, känt, pratat om, ringat in i BR's katalog, pekat på tv.n när reklamen visade sig eller varför inte gjort sysslor och fått pengar för det. Det, ja det gjorde en så in i bomben lycklig och/eller stolt. Eller varför inte en kulen dag med tända ljus och samlas runt matbordet för att spela spel familystyle. Varför vill man beröva barnen det lyckoruset genom att stoppa saker i handen på dem som de knappt bett om bara för att... utan att de får kämpa eller längta ens lite grann?!

Låt ungarna ha tråkigt någon gång ibland, så de lär sig att uppskatta de roliga stunderna. För guess what, livet kommer inte alltid att vara som en dag på chokladfabriken!